Katy Perry
Imorse fick jag ett sms av en killkompis där det stod:
"Godmorgon Katy, hoppas du får en härlig dag. kram"
Jag tänkte att "nu har han glömt ta sina senilpiller..."
Några minuter senare fick jag förklaringen.
Han hade sett Katy Perrys musikvideo Hot´n´Cold och tyckte att vi var lika...haha, det har jag inte tänkt på.
Och nu har jag fått höra från fler håll att vi är lika.... Är vi?
OCH det viktigaste...innebär det att jag kan få en lika het kille som i videon? *mumma*
Grymmast
Just nu är det lite filmmusik som kommer från datorhögtalarna, inte mindre från en av mina favoritfilmer Moulin Rouge. Den kan man se hur många gånger som helst utan att tröttna, helst på hög volym så man kan sjunga med i come what may :)
Men en av mina favoritlåtar från filmen just nu är denna:
Svartsjuka och olycklig kärlek när den är som bäst...
Bildkvalitén kass. Men det räcker med att lyssna. Fantastiskt.
Michelingubbe??
Uhhh...idag har varit en ordentlig segdag.
Känner mig lite smått ofokuserad, men brukar bli så när man jobbat morgon.
Började jobba kl 04.00 imorse (enligt kroppen 03.00 eftersom den inte riktigt ställt in sig på sommartid än), en halvtimme innan klockan ringde vaknade jag med ett ryck.
Sover alltid lätt när jag vet att jag ska upp konstiga tider.
Nåja, låg och slumrade tills klockan ringde 03.40 och hoppade upp och drog på mig kläderna.
Byltade på mig alla kläder jag hade med mig eftersom det brukar vara rätt kallt på mornarna, jeans, t-shirt, lång luvtröja, skinnjacka, halsduk och mössa. Kände mig som en michelingubbe.
När jag gick där i mörkret, fällde jag upp luvan och insåg att om jag skulle möta någon denna morgon skulle jag nog se misstänkt ut....lite Lisbeth Salandervarning på mig för er som läst Stieg Larsson-böckerna, fast en lite snällare variant...
Visst ser jag oförskämt pigg och fräsch ut en måndagmorgon 03.45?
Osminkad och rödögd haha :P
Nej, nu måste det bli ordning på torpet...nu ere dags att göra något vettigt resten av dan. Typ söka jobb.
Sendrag
Den senaste veckan har jag sprungit som en tok vart jag än ska.
Nog för att jag har börjat löpträna ordentligt nu när våren kommit, Änggårdsbergens backar e inte att leka med kan jag lova, men det har inte riktigt varit meningen att göra en Forrest Gump.
Anledningen? Jag är en sann tidsoptimist (är iofs optimist när det gäller mesta när jag tänker efter) men när det gått så långt att jag måste springa hela vägen till spårvagnen för att jag inte ska missa den har det gått liiite för långt. Och det är precis vad som hänt den senaste veckan...
Och är det inte spårvagnen så är det tåget, häromdan lyckades jag nämligen missa spårvagnen trots att jag sprang, vilket resulterade i att jag hade två minuter från att spårvagnen anlände till centralen tills att tåget skulle gå.
Jisses...då slog jag nog nått rekord tror jag...Klüft hade garanterat blivit avundsjuk om hon sett mig.
När jag ska med tåget från Halmstad till Göteborg efter att jag jobbat är det mer regel än undantag att jag springer för att hinna, den sista redigeringen tar alltid längre tid än man tror...
Hur som helst, de senaste dagarna har jag känt hur det spänt och dragit i vänster vad...skulle inte bli förvånad om jag vaknar med sendrag inatt...hoppas det blir runt 03-30 då jag ändå ska upp.
Gonatt på er!
populärt med post-its
Jag har inte varit hemma sen i måndags...
Kolla vad som satt på min dator när jag ramlade in, trött efter en lång dag på jobbet:
Söta Hanna lämnade ett litet spår efter sig innan hon åkte hem, nästan lika bra som gårdagens vitaminshot....gjorde mig på lika gott humör iallafall :)
Ett konstaterande...post-its e grymt underskattade...
Underbara kollegor
Kände mig lite hurven och frusen när jag kom till jobbet idag...ungefär som när man har en förkylning som ligger och väntar på att bryta ut.
Sa det till en kollega...och se vad som stod på mitt skrivbord när jag kom tillbaka.
En riktig vitaminchock för kroppen...känner mig redan piggare :) och framför allt gladare.
Tack Pats!
Vår? My ass...
Så fort jag kom utanför dörren med min våriga utstyrsel, dagen till ära, insåg jag mitt misstag.
Isvindar som blåste rakt igenom märgen och något vitt (hagel?? snö??) som föll från himlen...
Men ska man se det positivt så upptäckte jag att mina favoritsolglasögon, ett par äkta fejk-gucci, gått sönder i handväskan (snyft)...och då ere bra att vårsolen är put on hold tills jag hittat ett par nya.
Träning och klippning hann jag med innan jobbet idag...tror inte att vi hade riktigt samma prefrenser när det gäller rockig stalj, jag och frisören.
Jag ser snällare ut än nånsin, två tofsar och en rutig kjol och jag skulle platsa på vilket high-school som helst.
Men med lite egen stajling och färg(blond eller mörk, blond eller mörk?) så ska det nog ordna upp sig.
püss
The return of the Reebs II
Men det är samma gamla kille med ett härligt flow...
Jag liksom irriterar på ett fyndigt sätt
När jag levererar på ett myndigt sätt..
Hade ju i min egen värld lagt ner den här bloggen...
Kände att det räckte med Bejos blogg.
Men så kommer det där suget nånstans ifrån och hipp som happ sitter jag här...och citerar Mange Schmidt av alla människor, men inget ont om honom..han är en väldigt ödmjuk person.
Har hunnit en hel del på de två månader jag varit borta från bloggosfären:
Jag är numera en tvättäkta göteborgare som åker spårvagn vareviga dag (skillnaden e väl att jag fortfarande tycker att det e kul :) )
Jag har upptäckt att jag och söta Karin bor 15 minuters promenad från varandra, underbart!
Jag har upptäckt att jag och en relativt nyfunnen vän kan slå ihjäl flera timmar med att prata, prata, prata utan att vi märker att tiden går.
Jag och Hanna are making progress med Bejo, sakta men säkert...den nya hemsidan står snart klar och vår första pilot är färdig, nu ska bara SR-folket fatta att de inte kan leva utan den reportageserien.
Och vet ni en till sak? DET ÄR VÅR! Vårkänslorna spirar inte bara hos mig utan allt levande runt omkring, krokusarna börjar titta upp ur marken, fåglarna börjar sjunga tidigt om mornarna och folk i allmänhet verkar lite gladare.
Nej hörni, nu ska jag slå igen datorn och bege mig till frisören, det är dags att ta tag i barret!
Får se vad det blir...de två senaste gångerna har jag kört hellugg, men nu känner jag att det är dags att låta den rockiga stajlen få återuppstå.
Ja, vi får se, känner jag min spontana sida rätt så kan jag komma hem med en kortklippt frisyr, sånt man aldrig vet.
Efter klippningen ere dags att börja fundera på vilken som blir vårens färg, blond eller mörk, blond eller mörk?
püss