Fröken Reebs känsla för utmaningar

Jag har satt igång med löpningen för hösten. Sommaren blir alltid en slags semesterperiod när det gäller träning, dumt egentligen.
Ikväll blev det 8,5 km i sakta mak. Jag har inte bråttom, nu gäller det att få kilometer i benen, farten får komma i andra hand ett tag. Har satt upp ett ordentligt, långsiktigt mål, Göteborgsvarvet 2012. Dubbelt så långt som jag nånsin sprungit. Men som jag känner mig i kroppen just nu (förutom lite sviter från när jag härmade anja pärson förra veckan) så kommer det absolut inte vara några probs.

Har ännu en utmaning på gång. Cykelvasan 2012.
9 mil över stock och sten. Ska bli sjukt kul!
Loppet går inte av stapeln förrän i augusti så det känns ju lite tidigt att börja träna redan.
Men det skadar väl aldrig att även få några cykelmil i benen och vänja rumpan vid den obekväma sadeln.
Det kommer nog dröja ett litet tag innan jag sätter mig i sadeln igen dock, har fortfarande ont i kroppen efter min cykelvurpa förra veckan, har inte känts helt ok under löpturerna så pausar nog några dagar till.

Jag har en känsla av att hösten och vintern kommer att handla mycket om träning.

Tänkte föressten på en sak när jag var ute och sprang. 5 kilometer och en halvmil låter inte lika långt. I min värld låter en halvmil som en längre sträcka. Jag läser då och då i bloggar om folk som skriver att de sprungit en halvmil och inbillar mig att de är lite smålata och vill låta lite bättre än vad de är.
Kom igen när ni sprungit en hel mil vettja! Tills dess får ni gärna berätta att ni sprungit fem kilometer, det är inte alls en sträcka att förakta.

Är jag knasig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback