Fröken Reebs känsla för utmaningar

Jag har satt igång med löpningen för hösten. Sommaren blir alltid en slags semesterperiod när det gäller träning, dumt egentligen.
Ikväll blev det 8,5 km i sakta mak. Jag har inte bråttom, nu gäller det att få kilometer i benen, farten får komma i andra hand ett tag. Har satt upp ett ordentligt, långsiktigt mål, Göteborgsvarvet 2012. Dubbelt så långt som jag nånsin sprungit. Men som jag känner mig i kroppen just nu (förutom lite sviter från när jag härmade anja pärson förra veckan) så kommer det absolut inte vara några probs.

Har ännu en utmaning på gång. Cykelvasan 2012.
9 mil över stock och sten. Ska bli sjukt kul!
Loppet går inte av stapeln förrän i augusti så det känns ju lite tidigt att börja träna redan.
Men det skadar väl aldrig att även få några cykelmil i benen och vänja rumpan vid den obekväma sadeln.
Det kommer nog dröja ett litet tag innan jag sätter mig i sadeln igen dock, har fortfarande ont i kroppen efter min cykelvurpa förra veckan, har inte känts helt ok under löpturerna så pausar nog några dagar till.

Jag har en känsla av att hösten och vintern kommer att handla mycket om träning.

Tänkte föressten på en sak när jag var ute och sprang. 5 kilometer och en halvmil låter inte lika långt. I min värld låter en halvmil som en längre sträcka. Jag läser då och då i bloggar om folk som skriver att de sprungit en halvmil och inbillar mig att de är lite smålata och vill låta lite bättre än vad de är.
Kom igen när ni sprungit en hel mil vettja! Tills dess får ni gärna berätta att ni sprungit fem kilometer, det är inte alls en sträcka att förakta.

Är jag knasig?

Ny leksak

Börjar få en fin liten leksakspark härhemma. Surfbräda, longboard och ny en finfin cykel. Kan man inte ha levande saker såsom hästar och hundar får man helt enkelt fylla livet med annat i väntan på det.



Har sen jag köpte cykeln i fredags testat den ordentligt och två kvällar i rad nu har jag cyklat så jag sett ut som ett litet lertroll när jag kommit hem. Sjukt roligt! Sen inbillar jag mig att man ser så hård ut med lera i hela ansiktet :)



Väldigt bra investering, vem behöver gå på spa när man kan få lerinpackning när man är ute och cyklar?


Morot

Idag sprang jag för första ggn på 1,5 vecka. Det var på tiden. Men eftersom jag tillbringat rätt mycket tid i stallet så har jag inte alltid hunnit med både och. Dessutom brukar man vara galet segt i benen efter en ridtur.

Hur som helst, idag var det dags för milen igen och jag förbättrade tiden med drygt 4 minuter. 54:15 stannade klockan på.


Jag är nöjd. För tillfället. Vill under 50 minuter innan sommaren är slut men det ska nog gå vägen.

Men jag har ännu en morot  som får mig att vilja träna vilket känns jätteroligt. Ska nämligen rida lag-SM i distans på detta yrväder om en månad.



Mamma lånar ut sin bästa häst. Så om en månad ere jag och Granit som ger oss ut på en 8-mils runda i de sörmländska skogarna :D

Förutom det så går jag i tankarna om jag ska anmäla mig till nått mer lopp. Nått runt milen denna gång. Jag och världens bästa
Karin har pratat om Tjejmilen. Annars funderar jag på att utmana pappsen i KK-joggen hemma i Katrineholm. Och ska man se så långt som till nästa år så är väl tanken att springa Göteborgsvarvet som jag missade förra året pga en illa stukad fot.

Nu jävlar är ni uppdaterade på mina träningsplaner. Spännande va?

10 003 meter

Ja, jävlar. Idag tog jag milen. Under timman dessutom. 58 minuter och 53 sekunder för att vara exakt. 10 003 meter. Det är de små marginalerna som räknas. Jag är nöjd.


The challenge

Igår kom jag på världens bästa idé till jobbet. Tyckte jag då.
Att jag ska ladda inför Vårruset tillsammans med tv-tittarna.

Idag togs det emot med påhejningar på morgonmötet. Så, the challange is on. Under fem veckor ska vi ladda och sen ska jag springa i tv. Heja mig.

Efter jobbet blev det hundpromenad på Tylösand. Det var fint.
Vårjackan invigdes. Det var kallt.





Imorrn börjar uppladdningen - då ska jag lära mig hur jag ska träna för att kunna springa 5 km på fem veckor.


Shade of red

Tidigt morgonjobb, sol ute, barmark. Vad mer kan man kräva för att ge sig ut i spåret en ledig dag som denna? 8 kilometer slutade rundan på idag. Det gick sjukt trögt och tog hela 45 minuter. Men som sagt, jag har inte bråttom och kan ju skymta milen bortom krönet :D

Gillar att springa på Galgberget. Dels för att det är en skönt kuperad terräng men även för att man möter många roliga människor som får en att le lite extra.

De senaste gångerna har jag mött en grupp som har downs syndrom som jobbar däruppe. Tror de sysslar med att hålla det snyggt och prydligt i spåret.
Idag när jag nästan kämpat mig hela vägen uppför en av de drygaste backarna som slutar i en tvär högerkurva, mötte jag dem.  Precis där i kurvan. Leende och nästan lite häpna såg de ut, eftersom jag laddat på med lite extra fart sista biten "Vi ska ju ner där"  "jamen hon ska ju upp här" sa de till varandra samtidigt som de makade sig ur spår.

När jag mötte dem några kilometer senare sprack de upp i leende och hälsade mig med glada tillrop. Min alldeles egna hejaklack. Man blir ju varm i hjärtat.

En annan bra sak som gör det kul i spåret är min träningskompis. Min virtuella kompis som heter GPS kanske jag ska säga. Jag sätter ett mål på hur fort jag ska springa, kompisen håller det tempot medan jag själv kan löpa ifrån eller sacka efter. Sjukt peppande :D


Idag låg polaren 7 minuter och 1 dryg kilometer efter när jag var klar...

Var förövrigt tokmatchad idag. Eller blev. Svartröd jacka, svartrött pannband och efter en stund även en röd nyans i fejjan. Snygge.



Nu ska jag ladda om för kvällens zumba. Shake that ass!

Milk oxygen

Nänämensan...inge mjölksyra under joggingturen här inte. Även om jag trodde att jag skulle få det i nån av uppförsbackarna då det stundtals kändes som att jag ville grabba tag i närmsta pulka och åka ner igen på årets sista is.
Det blev en nätt liten runda på två varv och 6 km, hade nog kunnat ta ett varv till men tyckte att det vore dumt att överanstränga sig så här i början av säsongen. Eller är det bara en bortförklaring för att få vara lat?

På tal om min rubrik. Det e väldigt kul att direktöversätta svenska ord och namn till engelska ibland. Ta bara min gamla hemstad: Here sneezed duck. Hehe. Snyggt.