Shade of red
Tidigt morgonjobb, sol ute, barmark. Vad mer kan man kräva för att ge sig ut i spåret en ledig dag som denna? 8 kilometer slutade rundan på idag. Det gick sjukt trögt och tog hela 45 minuter. Men som sagt, jag har inte bråttom och kan ju skymta milen bortom krönet :D
Gillar att springa på Galgberget. Dels för att det är en skönt kuperad terräng men även för att man möter många roliga människor som får en att le lite extra.
De senaste gångerna har jag mött en grupp som har downs syndrom som jobbar däruppe. Tror de sysslar med att hålla det snyggt och prydligt i spåret.
Idag när jag nästan kämpat mig hela vägen uppför en av de drygaste backarna som slutar i en tvär högerkurva, mötte jag dem. Precis där i kurvan. Leende och nästan lite häpna såg de ut, eftersom jag laddat på med lite extra fart sista biten "Vi ska ju ner där" "jamen hon ska ju upp här" sa de till varandra samtidigt som de makade sig ur spår.
När jag mötte dem några kilometer senare sprack de upp i leende och hälsade mig med glada tillrop. Min alldeles egna hejaklack. Man blir ju varm i hjärtat.
En annan bra sak som gör det kul i spåret är min träningskompis. Min virtuella kompis som heter GPS kanske jag ska säga. Jag sätter ett mål på hur fort jag ska springa, kompisen håller det tempot medan jag själv kan löpa ifrån eller sacka efter. Sjukt peppande :D
Idag låg polaren 7 minuter och 1 dryg kilometer efter när jag var klar...
Var förövrigt tokmatchad idag. Eller blev. Svartröd jacka, svartrött pannband och efter en stund även en röd nyans i fejjan. Snygge.
Nu ska jag ladda om för kvällens zumba. Shake that ass!
Gillar att springa på Galgberget. Dels för att det är en skönt kuperad terräng men även för att man möter många roliga människor som får en att le lite extra.
De senaste gångerna har jag mött en grupp som har downs syndrom som jobbar däruppe. Tror de sysslar med att hålla det snyggt och prydligt i spåret.
Idag när jag nästan kämpat mig hela vägen uppför en av de drygaste backarna som slutar i en tvär högerkurva, mötte jag dem. Precis där i kurvan. Leende och nästan lite häpna såg de ut, eftersom jag laddat på med lite extra fart sista biten "Vi ska ju ner där" "jamen hon ska ju upp här" sa de till varandra samtidigt som de makade sig ur spår.
När jag mötte dem några kilometer senare sprack de upp i leende och hälsade mig med glada tillrop. Min alldeles egna hejaklack. Man blir ju varm i hjärtat.
En annan bra sak som gör det kul i spåret är min träningskompis. Min virtuella kompis som heter GPS kanske jag ska säga. Jag sätter ett mål på hur fort jag ska springa, kompisen håller det tempot medan jag själv kan löpa ifrån eller sacka efter. Sjukt peppande :D
Idag låg polaren 7 minuter och 1 dryg kilometer efter när jag var klar...
Var förövrigt tokmatchad idag. Eller blev. Svartröd jacka, svartrött pannband och efter en stund även en röd nyans i fejjan. Snygge.
Nu ska jag ladda om för kvällens zumba. Shake that ass!
Kommentarer
Postat av: ma
Imponerad av din energi.
Själv känner jag mig som en snigel som just vaknat ur vintersömnen.....Vad ska jag hitta på för att slippa nästa lördag. Stuka foten eller söka upp någon bacill.....
Trackback