reebee

Har sett fram emot att ha en lugn skön helg och faktiskt vara i Halmstad för typ första helgen på 5 veckor.
Läsa bra böcker, ta långa promenader vid havet. Cykla. Gå en shoppingrunda på stan och kanske klippa mig. Kanske baka nått gott och skriva på min bok.

Tills jag gick hem från jobbet. Då kände jag mig rastlös. Och ensam.
Inte blev det bättre av att jag såg mina söta grannar sitta mittemot varanda vid köksbordet och kärvänligt prata med varandra. Det gör de typ varje kväll. Så vill jag också ha det.
Är trött på att komma hem till min tomma lägenhet, laga mat till mig själv och prata med den tomma stolen mittemot. Skittrist.

Jisses vilken gnällapa jag känner mig som. Jag skyller på att jag varit vaken sen fem. Och att jag har ägglossning. Nehepp nu ska jag ut och gå, kanske gråta en svätt. Det brukar hjälpa.

So long!