reebee

Livet är lite som att åka hiss. Det går lite upp och lite ner. Det värsta är väl när man inte riktigt vet var man ska kliva av. Eller när den fastnar nånstans.

Jag hatar att åka hiss. Får klaoustrofobiska känslor.

På tal om hissar så kommer jag alltid att tänka på en jul när jag, Mia, mamma och pappa spelade "med andra ord". Ett spel som är som det låter, det går ut på att man beskriver ett ord med ett annat.

Mamma försökte beskriva gröna hissen för pappa som stressade ur och under trettio sekunder skrek GRÖN, GRÖN! Det var det enda han kom på när mamma sa "åker upp och ner" och "har samma färg som gräset".

Behöver jag säga vilka som vann?