Brustna hjärtans vår?

Jag höll på att gå sönder när min fina vän ringde inatt och var helt förstörd.
Verkar kunna bli brustna hjärtans vår det här. Jäkla kille. Jag fattar inte hur nån ens kan fundera kasta bort en av världens bästa tjejer. Bara att hoppas att han inser vad han är på väg att göra. Jag blir vansinnig. Jäkla clown.

Skulle jag springa på honom skulle han få en väl riktad spark. Inte bara för att han skulle vakna utan framförallt för att han skulle få en liten hint om hur ont det gör i henne just nu.

Varför analysera sönder nått som är bra och fundera över vad som kanske kommer att hända. Den dagen, den sorgen. Njut av det som är bra istället. Rent allmänt undrar jag vad är det med killar som just brutit upp från sina tjejer och reboundförhållanden?

Varför ger de sig ut på jakt efter kärleken när de knappt hunnit släppa den förra eller som kanske i det här fallet- än mindre hunnit hitta tillbaka till sig själv och vad de vill? Är de rädda för ensamheten eller vad är grejen?

Jag blir så trött, jäkla pajaser. Stay away from me and my girls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback