reebee

Just nu är allt så jäkla bra.
Jag mår bra och är lycklig, livet är okomplicerat och jobbet är det bästa.
Ja, allting är nästan perfekt.

Det enda som egentligen saknas är väl nån att krama och ge lite kärlek.
Men det är väl just därför mitt liv är så okomplicerat.
Ibland undrar jag om tjejer och killar är menade att vara tillsammans. Så himla olika.
Ett som är säkert är ju att när man hittar någon som talar samma språk som man själv ska man hålla hårt i honom.

Därför är jag just nu rätt nöjd med att allting är nästan perfekt.
Men man kan ju fortfarande tänka lite extra på nån. Det komplicerar inte nått.
För ett par veckor träffade jag nån som gjorde intryck på mig. Då och då träffar man nån som man fastnar för direkt.
Vi tänkte lika, tyckte lika, ville samma saker med livet och var lika skojdryga. Men där fanns andra saker som komplicerade. Lika bra det, så jag kan behålla mitt "nästan perfekt".
Men men det hindrar inte att jag en tid framöver kommer ägna personen lite extra tanketid.

Och nätterna blir ljusa
Och jag känner och jag lever
Och jag minns

Att allting, allting, allting
Allting, allting ja allt
Är nästan perfekt