reebee

21.20  26/11-2006

Jag sitter på stationen i Katrineholm och skriver på de sista sidorna i en pocketbok. Mamma, pappa och Gizza lämnade av mig för en stund sen.

Tåget är försenat. Oväntat. Längesen jag åkte ett tåg som höll tiden. Missar fikan med Emma pga SJ. Men systeryster kommer fortfarande in en sväng, vi ska ta ett glas rödvin, hoppas på att somna gott efter det. Har mycket tankar som snurrar i huvudet just nu...

00.01

Nu är jag på väg på riktigt.
Drygt åtta timmar i sittvagn. Mittemot sitter en 60-årig tant som också hon var med på tåget från Katrineholm. Hon ska upp och hälsa på sina barnbarn i Vilhelmina..

Bredvid sitter en gubbe som varit i stockholm och firat sin födelsedag. 75 år har han hunnit bli.

Tåget blev tillslut 50 försenat.
Men jag och syster hann med ett glas billigt rött på en pub mittemot  t-centralen.
"Good girls are pretty like all the time, I´m just pretty som of the times" sjunger Robyn just i mitt öra. Känner att det stämmer rätt bra på mig.
Och just nu känner jag mig inte det minsta söt. Osminkad, trött och rufsig i håret.

Tyckte jag såg en gul lastbil köra förbi på motorvägen när vi stod stilla i södertälje.
Det är jobbigt att sakna människor. "Who´s that girl that you think you love. Who´s that girl. Well i´m not like her..." Att höras eller inte höras. Det som att välja på pest eller kolera. Vet inte vad som är bäst. Ny låt. Fortfarande Robyn "It´s a simple fact that you can´t seem to handle me" sjunger hon. Hon e bra, Robyn.

Nu börjar ögonlocken kännas tunga.
Tvärsemot sitter en ung tjej som fipplar med sin rosa telefon och kramar sin kudde. Lite längre bort har någon dragit en jacka över huvudet. Känner mig inte nervös längre, tror detta kommer bli hur bra som helst. Nu är det dags för Reebs att sova. Daniel Lemma i örat. Soft.

03.19

Somnade nästan direkt och sov till Gävle.
Det är någon i vagnen som drar ordentliga stockar, jag tackar för min Mp3 - just nu sjunger Kent för mig "ur en klar himmel faller bomben ner, vi ligger tysta i en krater ler".

Vi åkte förbi Söderhamn för ett tag sen. Undrar hur livet artat sig om pappa och mamma bestämt sig för att bo kvar där. Väldigt annorlunda tror jag. "och jag önskar att du var här, jag vill bara höra dina hjärtslag" Jag skulle faktiskt inte vilja ändra nånting. Även om det inte varit lätt alla gånger.

Ny låt - snowangel med Ron Sexsmith. Den gör ont. Framkallar minnen om mig och Berra.
Från perioden då allt var jobbigt. Jag tycker fortfarande så himla mycket om honom. Det går egentligen inte att hitta någon bättre. Mer pålitlig och omtänksam är nog svårt att hitta. Den som lyckas fånga honom kan skatta sig lycklig.

Det är mörkt utanför fönstret. Inte ett ljus så långt ögat når. You fill up my senses med John Denver.
Vilken låt. Beskriver précis hur det känns att tycka om någon mest av allt. När man är beredd att offra hur mycket som helst.

Tycker inte att det borde vara så komplicerat med kärlek. Men man kan inte få allt, inte ens lite, för att citera. Nu rullar vi in i sundsvall.

07.00

Åkte just in i Östersund och mina medresenärer klev av. Mer plats för benen. Bara en och en halv timme kvar nu. Blev lite frukost också. Grönt te och fulkornsmacka med tonfiskröra.

08.00

Sidorna i pocketboken börjar sina, liksom tiden. Nu börjar det pirra i magen igen. Hihi. Nu är det snart dags att ringa taxi. Men först Shoreline med Anna Ternheim.