Peniche...

Jag trodde nastan att planet skulle ta i hoghusen nar vi gick in for landning i Lissabon. En av byggnaderna hade ett trasigt tak och jag sag framfor mig hur det slitits bort av fartvinden fran natt plan som kommit for nara.

Det har ar den forsta resan jag gor helt sjalv. Pa riktigt. Aven om sjalva resandet i att ta sig fran punkt A till punkt B sjalv knappast ar nagot nytt sa har jag alltid kant nan nar jag kommit fram.

Har kan jag inte ens spraket. Min taxichauffor kunde inte ett ord engelska sa jag fick anvanda mig av knackig spanska och hoppas att han forstod. For nagra ar sen hade det skramt mig big time.
Ensam. I en taxi. Utan att kunna kommunicera. Nu satt jag och smaskrattade tillsammans med taxichaufforen  och njot av att vara i ett nytt land. Och uppenbarligen forstod han ju vad jag ville eftersom han tog mig till busstationen.

Nyss vaknade jag och sitter och tittar ut over mitt slutmal, Peniche. Dagen bjuder pa ett gramulet vader och ganska mkt blast. Vagorna ser ratt stora ut. Snart e det dags for vistelsens forsta surflektion, sweet.

Hoppas ni har det fint.
Fridens!

So much to do, so little time...

För första gången sen gymnasietiden är jag ledig under sommaren. Har ett ord: SWEET!

Men jag har sååå mkt att göra. Bara roliga saker dessutom. Får berätta mer och lägga upp bilder om en vecka, för om 25 minuter drar jag till Landvetter för att flyga Portugal.

Ska tillbringa en vecka på
surfcamp o förhoppningsvis bli ganska bra på att surfa :)
Ser ganska nice ut va?

Well, hit the road Jack!

Over and out...