reebee

Tillbaka i Kalmar igen...lite stelare, lite blåare men sååå tokglad :D

Underbart att tävla, underbart att vara hemma och få andas lantluft och gosa med hundarna.
Nu ska jag fundera en stund på om jag vill/kan/klarar 12 mil om en dryg månad, Lapszus klarar det garanterat.

Vissa förstår jag mig inte på...så himla konstiga. En liten stund av ärlighet för att lätta sitt samvete fick verkligen mig att må skit, hade ju passerat allt det där. 
Men men släppte det fort, ändå blire alltid knas. Förstår aldrig när, vad eller hur det blir fel.
Är knasigt, har alltid varit knasigt och kommer alltid förbli knasigt.

Nu ska jag fortsätta på min glada, blåa, stela bana och dra uppåt skolan.

Tjipptjohej! :)

Sitter i sängen i Björkvik och skriver. Päronen har fixat trådlöst bredband härute...flashigt! Går fasen fortare än min sladd genom fönstret hemma i Kalmar.

Är kalastrött nu. Lång dag.
Tävling idag, gick upp vid fem och åkte runt sex.
En åtta i värmland skulle avklaras
OCH det gick ju galant :)
En 4:e placering för mig och Lapszus och en 5:e för mamma och Granit.
Bättre hästar än de kan man inte hitta i hela världen tror jag, så himla positiva och glada hela vägen.
Kul att familjen Berndes gång på gång visar att de e hejare på att plocka fram och träna bra tävlingshästar.
Att aldrig få en utesluten häst är ju det bästa betyget.

Däremot fick jag så ont i benhinorna så jag trodde att jag skulle dö någonstans på vägen. Men men har man en bra häst kan man ju inte bryta en tävling bara  för att ryttaren har ont. Bara att bita ihop. Tror att det var de nyinköpta chapsen som jävlades....
Nu har jag fina blåmärken på benhinnorna...får se om det blir ngn klänning på examen på fredag.

Nu ska jag äntligen sova, kommer ta tre sekunder innan jag slocknar.

Sänder en liten tanke till de som kom ner till Kalmar idag efter en låååång praktik, Hoppas ni har skitkul och rockar skiten ur kåren såhär sista kårkvällen någonsin.

püss

Jag är inte lika feg som förut, bryr mig inte lika mycket som förut, tycker inte att det är hela världen om jag misslyckas eller tabbar mig.
Insåg det igår när jag satt och klippte live och inte var ett dugg nervös. När hände det? När blev jag så lugn och cool?
På nyår var jag jättenervös för ett tal jag skulle hålla...svårt o se att jag skulle vara det idag.
När blev jag modig? Eller har jag blivit hårdhudad, härdad och okänslig?
Rinner saker av mig lättare nu?

Eller har jag bara vissa dagar då det känns så?

Wear your eyes as dark as night
Paint your face with what you like
Wear your love like it is made of hate
Born to destroy: born to create, born to create, born to create, born to create 

So when you hear this autumn song
Clear your heads and get ready to run
So when you hear this autumn song
Remember the best times are yet to come

Nu har jag kvicknat till lite...har varit helt borta de senaste dagarna.
Den här dagen fick en kalas-avslutning med sushi och filmen "the holiday".
Gillade den filmen skarpt. Bra skådespel och Kate Winslet en av mina favoriter gjorde ännu en bra prestation.
Mycket bra musik i filmen också.
Bland annat The killers med mr brightside, underbart tung låt och sen Froufrou som oxå spelas flitigt från min playlist.

Kvastkamp e över.
Jobbigt, jobbigt, jobbigt, jobbigt har det varit, mest pga av att man sovit för lite tror jag.
Skönt att det är över.
Toastning för 420 pers e inte lätt, tur att Stefan e grym på improvisation. Sen kan man säga vad man vill om människor som klagar på att toastarna snackade sönder sittningen-testa själv och få människor att stanna kvar.
Mycket ska man höra innan öronen trillar av...kåren e en jäkla syjunta och man blir jävligt trött i huvudet efter några intensiva dagar där. Skulle inte palla o vara därnere jämt, svårt o veta vem och vad man ska tro på...det finns mycket med kåren jag kommer sakna, men inte det.
Har försökt gå iväg när folk börjat snacka 
Men men man ska väll inte hyckla och påstå att man är någon ängel själv, det har med all säkerhet slunkit ur mig saker oxå. Många grodor kan hoppa när man är trött, irriterad och stressad.

Nu e det kanske dags att sova igen....ska fundera på det en stund.

Hade en rolig och småtokig kväll igår.
Fyllde nog min köttkvot för ett år. Mumma med oxfile! Och blev garanterat den sötaste människan i lokalen i en bemärkelse...dränkt i chokladsås haha.
Så kan det bli när man kockar sittning för första gången för med Kissis och Bingo i köket kan det väll inte bli annat än lite smågalet.
Sen tänkte jag gå hem, men jag hamnade på dansgolvet där jag var som fula ankungen bland alla andra galaklädda människor. Men hade en rolig stund, studsade runt och dansade en massa me Tobbe...längesen  vi träffades så vi var väl kanske lite extra klängiga. Blev även uppdaterad på vad han pysslat med den senaste tiden, kan säga att där händer det bra mycket mer än i mitt liv...iaf på en punkt hihi :D

Då sitter man här tidigt igen då....
Hoppas att vi kan ut o filma fågelskådaren idag. Annars börjar jag gråta. Vill bara gå och lägga mig igen, känner att jag är på väg att bli sjuk nu. Får inte!
Betalade in tävlingsavgiften igår...har ju gjort valet att skita i att vara här 26e.
Ja tyck att jag är tråkig då! I d o n t  c a r e.

Många inlägg på kort tid har det blivit.

Snark.
Sitter i skolan nu alldeles för tidigt en måndagsmorgon. Vi skulle egentligen vara ute och filma en fågelskådare vid det här laget. Men icke. För mycket regn.
Och jag längtar inte alls hem till sängen...*hmpf* gud va jag ljuger dåligt. Kroppen hade nog uppskattat att slippa gå upp innan sex när jag kunde få ha legat kvar till åtta istället.
Kanske att näsblodet i lördags försökte säga mig något. Har aldrigt blött näsblod tidigare...men ibland kan det vara bra att veta att man lever och inte går runt i någon slags dvala.
Men jag ÄR trött.
Trött för att jag sover för lite, trött för att jag aldrig hinner varva ner, trött på att rummet ser ut som ett bombnedslag men att aldrig hinna göra något åt det, trött på att grubbla, trött på att känna att jag aldrig räcker till.
Trött på att vara jag.

...det vill inte jag.
 Men jag åt sniglar för första gången igår. Det var gott...om man inte tittade på hur de såg ut.
Helmysigt ute på Getnö gård, men jag fick inget på kroken, men det var nog bra...finns många fula fiskar på land ändå.
Familen Olsson som driver stället var jättetrevliga och bjöd på tacos på kvällen...man kände sig verkligen som en del av familjen. Nice.

På väg i bilen hem spelades en gammal blandskiva. Två låttexter satte sig i huvudet.

You´re my mate and I will stand by you
And in the face of things that could hurt you
You´re my mate and I will stand by you

Right said Fred. Har alltid ansett att denna låt passat på mina närmsta vänner. Things change, people change.

I get knocked down, but I get up again.
You're never gonna keep me down.

Chumba Whumba. Spelar ingen roll hur hårt jag faller. Jag tar mig alltid upp.

Ja.
Jag blir en drama-queen när jag är full.
Ibland.
Men mest blir jag bara fifififilurig.
Sittningen kommer nog bli kalas, måste bara fixa en massa grejs och mojs och lappsakojs och hela mellevitten. Och jag vet någon annan som måste träna på att sjunga.

Mår oförskämt bra idag...blev ändå rätt mkt alkohol igår för Reebs ovana kropp. Men insåg just att jag va mer full än vad jag trodde just då.
Ska bli skönt o komma ut på fisketur. Kul att få lära sig ordentligt.
Hoppas jag får upp en gammelgädda. Då ska jag adoptera honom och lära honom prata. Foool fesk ska han säga.
Annars är jag oberörd idag. Va kasst igår, sa ju redan på eftermiddan att jag skulle gråta om något mer hände. *tadaa*

Och imorrn blire tacos, drakbygge och antagligen mer vitmossa.

Nu frukost.

Hittade nyss en skön låt. Avrils version av Knocking on heavens door. Lyssna.

Gillar inte att gråta inför människor, det får mig att känna mig svag. Men ikväll kunde jag verkligen inte hjälpa det.
Hade verkligen tryckt bort allt och fått det ur systemet men det kom tillbaka en stund...men jävligt skönt att få svar och få veta allt. Tack.

Idag har gått från att vara toppen till att vara skit. Vet ännu en människa jag aldrig kommer att lita på mer, som förbrukat sina chanser. Ännu en skenhelig människa. 
Är inte arg...mest bara besviken att hon inte sa något, trodde hon brydde sig mer om mig än så. Försvinn från mig!  Känner mig jävligt dum. Fan, jag hatar mig själv för att vara så jävla snäll jämt. Jag är som en ko, snäll och dum och tror gott om alla.

Försvinn.

ÅÅÅÅÅHHHH!!!! Usch nu jag e så jävla arg så jag kokar!
Så jävla less på detta! Skenheliga, falska, lögnaktiga männikor!
Låt min familj vara!
NÄR? NÄR? NÄR? ska man kunna lita på någon?

Det kommer krävas ett långt träningspass för att få ut all avsky och ilska jag känner just nu.

Fan den här dan som började så bra. punkt.

...ja det måste min kropp sannerligen ha. Fryser som en liten gnu på nordpolen och går konstant runt med en filt i skolan nuförtiden.
Är ju alltid frusen av mig men nu är det extremt.
Antingen har de stängt av värmen på skolan eller så har jag något som ligger och lurar i kroppen eller så är kroppstermostaten konstig. Men men så länge jag inte blir sjuk är jag nöjd.
Har inte tid för sånt trams.
Mycket som ska hinnas med nu och om två helger är det tävling och måste va på topp då.

Senaste tiden har det blivit intensiv träning och många nautilusbesök. Klurar fortfarande hur man ska träna benhinnorna för den enorma påfrestning som 8 mil (och senare i sommar 12 mil) faktiskt innebär. Jovisst...man ska succesivt vänja dem, men jag har ju ingen häst i närheten.
Någon som har något tips?

Idag börjar nog drakbygget och imorrn blir det fiske, hoppas det e fint väder...

Haha..läste just Sandys kommentar om att min pappa liknade Sverker i PLUS...haha..njaaaää det vette tusan om jag tycker gumman ;)

Spex igår, grymt duktiga. Härligt att få skratta så man får ont i magen :D
Sen blev det puben och till slut hamnade vi på kåren..det va roligt. Fick lite mer info om min sk "affär" oxå..hehe människor, människor vad ska man säga? Blev ju inte direkt förvånad när jag hörde varifrån det kom.
Har skrattat ännu mer idag när jag fixat me lite grejor vi spelade in i studion till kvastkampen häromdan..."å vad jag gillar köttbullar...hur många har du?"

Nu ska jag gå o baka pizza och sen ska jag spä på ryktet lite extra genom att ha bakis-söndag me Helenah och Kim.

..korsade vägen när jag va ute och gick för en stund sen, tur att jag inte är skrockfull!
Var skönt att komma ut, har känts som jag haft ett järnband över pannan i två dagar...och synen har inte varit den bästa, har säkert gått förbi en massa folk utan att hälsa eller tittat konstigt...inte meningen, har bara inte sett så bra.
Huvudet klarnade iaf i friska luften, skönt att komma ut efter 4 dagars "vila" (läs träningsvärk) gick med tyngder idag, måste börja göra det nu...benen måste bli starkare.

Nu ska jag ha sconesmys med mina grannar och sen krypa te kojs, har fortfarande massa sömn att ta igen.