Vilse i Ingenmansland

Dagarna bara flyter ihop och tiden bara försvinner....nu har snart sommaren gått och saker som jag trodde skulle ha löst sig eller åtminstone fått ett svar är ännu långt borta i ingenmansland.

Framtiden är ett stort, svart mörkt hål som bara letar sig närmre...och jag står fastfrusen och kan inte springa.

Det är inte alltid man kan vara stor, stark och modig...och just nu känner jag mig mest liten och vilsen, förhoppningsvis får jag ordning på kompassen snart...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback